måndag 8 februari 2016

YAY!

25 januari 2016. 

Jag vet inte riktigt vad jag håller på med. Jag har januariångest precis som vanligt och hade nog förträngt att den faktiskt dyker upp år efter år och därför i mina drömmar bestämt mig för att det var i just januari jag skulle börja studera igen. Synd bara att den riktiga jag fick total panik och insåg att det ju inte fanns en chans i helvetet att jag skulle vilja göra det just nu. 

Så, jag tar en termin till off från skolan. Jag lär dessutom inte återvända till psykologstudierna alls, eftersom jag inte vill bli psykolog (ändå en vettig lärdom från den senaste veckan). Hade jag varit lite mer vettig och tänkt lite längre hade jag kanske tackat ja till ett fortsatt vikariat på förskolan jag arbetade på i höstas (fick förfrågan innan jul), men det är jag obviously inte, så jag får gå tillbaka till att vara vikarie igen. 

Ändå helt okej, jag försöker fokusera på att ta en dag i taget och att bara andas ut lite efter att ha ommöblerat mitt liv ännu en gång. Ibland undrar jag vad det är som får mig att tycka så illa om mig själv att jag måste kasta mig ut vind för våg utan livlina varje gång... Men jag antar att det är en del av att vara ung, förhoppningsvis lär jag mig något av det. Något jag tar med mig är i alla fall att jag måste försöka fokusera på att vara stolt över att jag vågar känna efter vad jag vill, oavsett vad någon annan tycker om det. 

Jag har även insett att jag måste börjar röra på mig. Skaffa energi utifrån som jag inte helt lyckas samla inifrån mig själv än. ALLT LÖSER SIG! Men det skadar ju inte att hjälpa sig själv på traven litegrann. 

Där har ni en uppdatering från mig, livet som nybliven 21-åring är fabulöst och rysligt på samma gång. Samtidigt som jag på riktigt längtar efter trygghet, att bilda familj, bli mer fast, bo i hus och jobba heltid med något jag utbildat mig till (=bli vuxen alltså) så har jag en ständig stress i bröstet som säger mig att jag måste uppleva/se/hinna med/se allt i världen.. Antar att det är det som är att växa upp i dagens samhälle, alla dessa möjligheter gör en helt tokig och så slutar det med att man inte väljer något alls. YAY! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar